Скачать Lexin, Шведско-русский словарь на ПК с помощью эмулятора GameLoop

Lexin, Шведско-русский словарь на ПК

Lexin, Шведско-русский словарь, исходящий от разработчика Lexin, в прошлом работал на системе Android.

Теперь вы можете без проблем играть в Lexin, Шведско-русский словарь на ПК с помощью GameLoop.

Загрузите его в библиотеке GameLoop или результатах поиска. Больше не нужно смотреть на аккумулятор или разочаровывать звонки в неподходящее время.

Просто наслаждайтесь Lexin, Шведско-русский словарь на ПК на большом экране бесплатно！

Lexin, Шведско-русский словарь Введение

Välkommen till Lexin!

Här hittar du lexikon på årton minoritetsspråk.

Albanska - Gjuha Shqipe

Amhariska - አማርኛ

Arabiska - العربية, Al-ʿarabīyah

Azerbajdzjanska - Azərbaycanca

Bosniska - Bosanski

Finska - Suomi

Grekiska - Ελληνικά

Kroatiska - Hhvatski

Nordkurdiska - كوردی (Kurdî)

Pashto - پښتو

Persiska - فارسی Farsi

Ryska - Русский язык

Serbiska - Српски, Srpski)

Somaliska - af Soomaali

Spanska - Español (Castellano)

Svenska

Sydkurdiska - كوردی (Kurdî)

Tigrinska - ትግርኛ, Tigriññā

Turkiska - Türkçe

Vad innehåller lexikonen?

Förutom själva uppslagsordet innehåller lexikonen information om uttal, ordböjning, ordklass och översättning. Oftast finns det även grammatikkommentarer, ordförklaringar, stilkommentarer, sakupplysningar, grammatiska konstruktioner och språkexempel.

Uppslagsord

Uppslagsformen består normalt av ett enda ord men kan också vara ett längre uttryck, särskilt i sammansatta verb (t.ex. tycker om) och samhällsord (t.ex. allmän rättshjälp). Uppslagsord som består av sammansättningar är avdelade med lodstreck. Denna markering är i första hand till för att förkorta ordets böjningsangivelse och ska inte ses som en helt genomförd uppdelning i sammansättningsleder. Uppslagsorden kan följas av en alternativform som vanligen har samma uttal men annan stavning, t.ex. sjal eller schal. Observera att uttal och böjning gäller uppslagsordet snarare än alternativformen.

Uttal

Lexin togs ursprungligen fram för att användas i invandrarundervisningen, dvs. av personer som ska lära sig svenska. Detta innebär att uttalsangivelser endast finns för svenska ord.

Längd

Långt ljud betecknas med kolon omedelbart efter det långa ljudet, t.ex. skalla [²sk'al:a] och skala [²sk'a:la]

Kvalitet

Vad gäller vokalerna kommer kolon även att beteckna kvalitet, t.ex. mat [ma:t] och matt [mat:]

Ordaccent

Endast grav accent sätts ut. Den markeras med en upphöjd tvåa framför ordet (se exemplen under Längd ovan). Grav accent finns i t.ex. bùren (till bära) medan akut accent finns i búren (till bur).

Tryck

Huvudtryck markeras genom apostrof framför vokalen i den betonade stavelsen, t.ex. ABF [a:be:'ef] och ide [²'i:de]. Enstaviga ord får ingen sådan tryckmarkering utom i uttryck med verb + partikel och reflexiva verb vilka sammanskrivs, t.ex. tycker om [tyk:er'åm:] och ger sig [j'ersej]. Bitryck i sammansättningar kan utläsas ur längdmarkeringen. Det sista förlängda ljudet får bitryck, t.ex. utslagsröst [²'u:tsla:gsrös:t].

Konsonanterna

Inga speciella symboler används för [tj], [sj] och [ng], t.ex. tjugo [²tj'u:ge] och [²sj'ung:a]. Den supradental som finns i vissa dialekter markeras med ett underslag under de två segmenten, t.ex. bord [bo:r_d], barn [ba:r_n], fort [for_t:] och törst [tör_s:t].

Vokalerna

De olika vokalljuden framgår av exemplen:

[a:] - sa [sa:], sal [sa:l]

[a] - hall [ha:l], sagt [sak:t], bankomat [bangkom'a:t]

[e:] - be [be:], vet [ve:t]

[e] - bestå [best'å:], vett [vet:], fäll [fel:]

[i:] - bi [bi:], sil [si:l]

[i] - sill [sil:], idÈ [id'e:]

[o:] - sol [so:l], ro [ro:]

[o] - rott [rot:], ost [os:t], motiv [mot'i:v]

[u:] - bu [bu:], lus [lu:s]

[u] - buss [bus:], mustasch [must'a:sj]

[y:] - by [by:], syl [sy:l]

[y] - synonym [synonym], syll [syl:]

[å:] - gå [gå:], gås [gå:s]

[å] - gosse [²g'ås:e], gått [gåt:], ombudsman [²'åm:bu:dsman:]

[ä:] - fä [fä:], säl [sä:l], bär [bä:r]

[ä] - märr [mär:], herre [²h'är:e]

[ö:] - snö [snö:], söt [sö:t], snör [snö:r]

[ö] - löss [lös:], först [för_s:t], fördela [för_d'e:la]

Diftonger

Diftonger markeras med ett underslag mellan de två vokaltecknen, t.ex. automat [a_otom'a:t]

Ordböjning

Böjningsformerna hos böjda ord skrivs ut i sin helhet. Ett undantag är sådana sammansättningar där lederna skiljs åt genom ett lodstreck - i sådana fall återges bara efterledens böjning, t.ex. karens|tid -tiden. Ord inom normalt böjda ordklasser som av någon anledning saknar böjning markeras med oböjligt.

En snabb svensk lexikon (lexin.nada.kth.se)